Kategoriarkiv: Utan kategori

Alla inlägg som inte blev tilldelat till en kategori

Synpunkter på Program för miljökonsekvensbedömning för Finlands påbörjade planering av slutförvar för använt kärnbränsle

Sammanfattning
Esbokonventionen ger nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken möjlighet att ha synpunkter på det översända underlaget.

Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken känner stark oro och vill stoppa en ny-byggnation av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki i Finland då det skulle få stora negativa konsekvenser för livsmiljön i norra Sverige. Våra synpunkter har vi framfört i två Esbo-samråd under 2013 och 2014.

Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken anser att Fennovoimas förslag innebär en helt otillåtlig försämring av miljötillståndet för den redan hårt utsatta Bottenviken/Östersjön. Det svenska kustområdet kring Bottenviken blir särskilt utsatt med tanke på att strömmarna går i motsols riktning i innanhavet.

Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken anser att planerna att etablera kärnkraft vid Bottenviken är förkastliga med tanke på riskerna för konflikter med de tilltagande spänningar mellan stormakter som finns kring Arktis samt kring Östersjön.

Den svenska opinionen är stark och hittills har tolv norrlandskommuner, på olika sätt, tagit avstånd från kärnkraftsbygget i Pyhäjoki. Dessa kommuner representerar närmare 400 000 svenska medborgare.

Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken anser att Fennovoimas Miljökonsekvensprogram för en inkapslingsanläggning och ett slutförvar är så bristfälligt att det absolut inte kan godkännas. Om dessa anläggningar för att ta hand om det högradioaktiva, livsfarliga avfallet skulle byggas medför det en allvarlig miljöpåverkan för all framtid i norra Sverige.

Finland har som första land i världen godkänt en slutförvarsmetod för högradioaktivt kärnavfall. KBS-3-metoden som ska användas är ännu inte godkänd i Sverige och har mött mycket omfattande kritik, från både forskare och miljöorganisationer.  […]

Läs hela text här

Bilaga 1

Bilaga 2

Brev till alla kommuner i Norrbotten, Västerbotten och Västernorrland den 16 september 2016

Hur bevarar vi Bottenviken fritt från kärnkraft?

Företaget Fennovoima OY måste stoppas från att utför ett fullskaligt miljöexperiment på Sveriges och Finlands gemensamma innanhav. Bottenviken är ett unikt och värdefullt innanhav, med ett mycket sårbart ekosystem. Klimatförändringarna kommer att innebära stor miljöstress på det lilla, sköra innanhavet, som därför bör skyddas från ytterligare miljöbelastning. Ett kärnkraftverk skulle medföra, även vid normal drift, storskalig negativ påverkan på omgivande ekosystem.

Nu är tid att samla det svenska motståndet mot byggandet av ett finsk-ryskt kärnkraftverk i Pyhäjoki och för ett fortsatt kärnkraftsfritt Bottenviken. Fortfarande finns förutsättningar att avstyra detta vansinnesprojekt då bolaget Fennovoima OY ännu inte har beviljats något tillstånd enligt Kärnenergilagen. Flera finska institutioner har nyligen uttryckt stor oro och kritiserat projektet. […]

 (läs hela brevet här)

El från solen med Johan och Stefan

Kan solen leverera elström även här i Norrbotten? Johan Eherenberg och Stefan Sundström är på turné för att berätta hur vi alla kan bli elleverantörer. Nu kommer de till Norrbotten för att i Luleå och Piteå förklara hur det kan gå till.

torsdag 6 oktober klockan 14.00 kommer Johan och Stefan till Lillan i Luleå (Norra hamnen) och samma dag klockan 19.00 är det Pite som äras med ett besök i Pite Energis lokaler.

Kom och träffa solpionjären Johan Ehrenberg och trubaduren Stefan Sundström på Lillan i Luleå eller på Pite Energi i Piteå.

Arrangemangen har blivit möjliga genom samarbete mellan NordanSmak, Energikontor Norr – Projektet Gröna energiinvesteringar, Pite Energi, Luleå kommun och Naturskyddsföreningen i Luleå. 

PS: Skriv gärna ut affischerna nedan och klistra upp!

På Lillan i Luleå:
1609-a4-affisch-turne-lule

I Pite Energis lokaler i Piteå:

1609-a4-affisch-turne-pite

 

Vädjan till energiminister Ibrahim Baylan:

 Hjälp oss bevara Bottenviken fritt från kärnkraft!
Det finska företaget Fennovoima har långt gångna planer på att bygga ett kärnkraftverk i Pyhäjoki kommun vid Bottenvikens östra strand – mindre än 15 mil från den svenska kusten.

Fennovoima ägs till 34% av Rysslands helstatliga kärnenergi- och kärnvapenkoncern Rosatom,  vilka även ska leverera anläggningen, allt enligt det omfattande konceptet ”build, own, operate” (BOO). Rosatom ska därtill tillhandahålla kärnbränsle i minst tio år, samt stå för en betydande del av finansieringen.

Om den finsk-ryska reaktorn i Pyhäjoki byggs, så går vi i Bottenviksregionen en mycket oviss framtid tillmötes, både vad gäller säkerhet och miljö.

Samtidigt som Putin-regimens Rosatom etablerar sig vid Bottenvikens östra strand, så finns det starka krafter här, på den västra sidan, som arbetar för att Sverige ska närma sig NATO. Om så sker, om båda dessa parallella utvecklingsscenarier tillåts bli verklighet, då lämnar denna nordliga landsända sin idag närmast unika stabilitet – och går ut på säkerhetspolitisk svag is.

Efter olyckorna i Tjernobyl och Fukushima kan ingen ha undgått att bli djupt medveten om att kärnkraft för med sig risk för stor miljökatastrof; Det oförutsedda kan ske och den mänskliga faktorn går aldrig helt att bygga bort.

Men även om det värsta inte inträffar, så innebär etableringen av ett kärnkraftverk en enorm miljöstress också vid sk normal drift, pga utsläpp av lågradioaktiva ämnen och stora mängder uppvärmt kylvatten.

Fennovoima hävdar att utsläppen ligger under de idag gällande gränsvärdena, men svenska Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) framförde, i samband med MKB-förfarandet 2014, kritik, då de konstaterar att utsläppen under normaldrift förväntas bli högre än från befintliga reaktorer i Finland. Man skriver: ”SSM är förvånad över denna tillsynes låga ambitionsnivå och ifrågasätter om det är förenligt med tillämpningen av bästa möjliga teknik (BAT) för att begränsa utsläppen enligt artikel 3, punkt 3 i Helsingforskonventionen.”  Fennovoimas ”låga ambitionsnivå”!

De enorma mängderna kylvatten som krävs för att kyla reaktor och mellanlager, medför en kraftig uppvärmning av havsvattnet. Två tredjedelar av anläggningens totala värmeeffekt spolas ut via kylvattnet, dvs att 2000 MW kommer att värma Bottenviken! Vilken påverkan detta storskaliga miljöexperiment kan komma att få på vårt lilla innanhavs ekosystem, det ser vi kanske inte ett tydligt facit på förrän om flera årtionden.

Och Fennovoima satsar på denna föråldrade, dyra och farliga energiteknik – nu! I en tid när de förnybara och miljövänliga energilösningarna går från klarhet till klarhet; Den tekniska utvecklingen sker i ett tempo som få kunde förutse för några år sedan, och den förnybara elens kostnader sjunker stadigt.

Finska strålsäkerhetsmyndighetens Erkki Ilus skriver i sin doktorsavhandling (STUK A-238, s344) att: ”/../ när man väljer områden för ev. kompletterande kärnkraftverk, så är en ståndpunkt att koncentrera alla utsläpp till tidigare belastade områden och därigenom skydda jungfruliga områden (”save virgin areas”) Ett mjukt alternativ för den marina miljön vore onekligen att utnyttja de ”huge amount of waste heat” på land, exv. för fjärrvärme.”
Bottenviken är sannerligen ett ”jungfruligt område”väl värt att skydda. 

Vi är många, många – privatpersoner, politiker, forskare och organisationer – som oroar oss över de oacceptabla miljö- och säkerhetsrisker som följer med en finsk-rysk kärnkraftsetablering vid vårt sköra, lilla innanhav. Denna oro manifesterar sig på flera olika sätt, inte minst via de, till dags dato,  11 Norrlandskommuner som tydligt sagt Nej till kärnkraft vid Bottenviken: Övertorneå, Kalix, Överkalix, Boden, Piteå, Skellefteå, Robertsfors, Örnsköldsvik. Härnösand, Timrå och Sundsvall.

De finsk-ryska kärnkraftsplanerna är långt framskridna – men än finns tid att agera! Företaget Fennovoimas ansökan om byggnadstillstånd för reaktor Hanhikivi 1 har ännu inte avgjorts, och den finska regeringen väntas ta beslut i frågan tidigast i slutet av 2017.

Bottenviken är Sveriges och Finlands gemensamma innanhav, och därmed en angelägenhet och ett ansvar för allmänhet och politiker på båda sidor.

Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken vädjar härmed till dig, energiminister Ibrahim Baylan, att med kraft verka för att ömtåliga Bottenviken bevaras fritt från kärnkraft.

Vänligen,
Elisabeth Holmström, Robertsfors
Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken

Erik Danielsson, Umeå
Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken

Seiko Matsuda, Boliden
Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken

Mattias Nilsson, Umeå
Jordens Vänner i Umeå

Susanne Hoffman, Umeå
Styrelseled. Naturskyddsföreningen i Umeå.

2016-02-02 Yttrande till Regionförvaltningsverket i Norra Finland

Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenvikens synpunkter på Fennovoimas ansökan om tillstånd att bygga ett kärnkraftverk på Hanhikivi udde i kommunerna Pyhäjoki och Brahestad

Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken motsätter sig att Fennovoima Oy beviljas tillstånd enligt miljöskyddslagen att placera ett kärnkraftverk på Hanhikivi udde inom kommunerna Pyhäjokis och Brahestads område. Vi motsätter oss att Fennovoima beviljas tillstånd för kärnkraftverkets reservenergiproduktion, för byggande av konstruktioner för tömning av kylvatten och byggande av skyddsvallar. Vi motsätter oss att Fennovoima beviljas tillstånd enligt vattenlagen för upptagning av havsvatten för att användas som kylvatten på anläggningen.

Motiv till nätverkets synpunkter
Det finns en stark opinion i Sverige mot att ett kärnkraftverk byggs i Pyhäjoki på finska sidan Bottenviken. Hittills har elva kommuner längst svenska Norrlandskusten sagt nej till planerna. Det är: Övertorneå, Överkalix, Kalix, Boden, Piteå, Skellefteå, Robertsfors, Härnösand, Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik. Dessutom har tiotusentals människor skrivit sina namn i namninsamlingar. Mängder av svenska organisationer har vädjat till Finlands regering och riksdag att inte bygga kärnkraftverket. Fjorton svenska och finska forskare har med stor oro vädjat till Finlands regering att avslå ansökan om att bygga kärnkraftverket vid det grunda innanhavet.

Det finns ingen gräns mellan svenskt och finskt vatten i Bottenviken. Länderna har ett gemensamt ansvar för Bottenvikens vatten, kust och skärgård. Inga gränser i världen kan stoppa spriding i luft och vatten av lågradioaktiva, dagliga utsläpp eller katastrofala, radioaktiva utsläpp vid en olycka som den i Fukushima.

Mängder av svenska myndigheter, kommuner, organisationer och privatpersoner har använt Finlands samråd enligt Esbo-konventionen för att framföra viktiga synpunkter. Men Finland har tyvärr hittills inte tagit hänsyn till de svenska synpunkterna. Vi frågar oss varför Finlands regering inte för något samtal med Sveriges regering i denna gränsöverskridande fråga.

Bottenviken är ett grunt innanhav med låg vattenomsättning och ett mycket speciellt, sårbart ekosystem. Byggandet av ett kärnkraftverk här kommer att medföra muddring, transporter och stora kylvattenutsläpp som tveklöst påverkar livsmiljön i området mycket negativt. Det innebär en extremt allvarlig risk att använt radioaktivt kärnbränsle ska mellanlagras intill Bottenvikens strand från år 2024 till 2150 innan det ska slutförvaras någonstans 400 m ner i berggrunden i ofattbara100 000 år.

Ryska statliga Rosatom kommer att ha total kontroll över kärnkraftverket. Rosatom är största enskilda ägaren i Fennovoima. Rosatom ger fördelaktiga lån, står för teknik, reaktor, entreprenörer och upparbetat specialbränsle. Kärnkraftverket är för Ryssland en viktig satsning för att komma in på europeiska marknaden. Men var går gränsen mellan kärnkraft och kärnvapen då Rosatom också ansvarar för Rysslands kärnvapen?

Allt talar idag mot kärnkraft då förnybar energi blir allt billigare och växer fram med stor kraft runt om i världen. Kärnkraften är inte förnybar och ingen lösning på den glo-bala klimatkrisen. Kärnkraften är aldrig säker, en oförutsedd olycka, krig eller sabotage kan få katastrofala följder.

Bifogar till dessa synpunkter det svar som Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken tillsammans med 31 andra svenska organisationer lämnat den 24 april 2014 i Samrådet enligt Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivning för en alternativ kärnkrafts-reaktor i Fennovoima OY:s planerade kärnkraftverk i Pyhäjoki, Finland.
Se bilaga 1 och 2.

Detta svar skickas endast med e-mail till Regionförvaltningsverket i Norra Finland.

Lena Lagerstam
Kontaktperson för nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken

Verksamhetsberättelse 2015 – Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken

Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken är ett partipolitiskt obundet nätverk för alla som vill stoppa byggandet av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki på finska sidan Bottenviken. Nätverket arbetar för en hållbar utveckling utan kärnkraft. Vi samarbetar över alla gränser för en kärnkraftsfri värld. Nätverket samarbetar nära med det finska motståndet

Nätverkets arbetsgrupp Nätverket har en arbetsgrupp som samordnar och planerar nätverkets arbete. Gruppen har haft 20 Skypemöten under året.

Manifestation i Stockholm på Fukushimadagen den 11 mars
Nätverket tillsammans med Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen anordnade en lyckad manifestation på Fukushimadagen utanför finska och japanska ambassaderna som ligger nära varandra på Gärdet i Stockholm. Mer än 50 personer samlades här under de tre timmar som manifestationen pågick. Många tal hölls och flera av dessa överlämnades tillsammans med nätverkets appell till finska ambassaden när fem av oss fick möjlighet att besöka och samtala med ambassadens personal. Appellen till den japanska ambassaden fick vi överlämna till en vakt vid grindarna.

Öppet möte om Pyhäjoki på Vetenskapens Hus i Luleå 5 maj
Sveriges Nordkalottkommitté inbjöd till ett välbesökt möte den 5 maj i Vetenskapens Hus i Luleå. Medverkande var generalsekreterare Leif Hjalmarsson, Sveriges Nord-kalottkommitté, professor Håkan Ylinenpää, Entreprenörskap och innovation, LTU och Lena Lagerstam från nätverket. Lena höll ett föredrag om nätverkets arbete, det aktuella läget i Pyhäjoki och det ryska inflytandet i projektet.

Nätverkets vårträff i Umeå 9 maj
Vi var mer än 50 deltagare som deltog på nätverkets Vårträff på Café Planet som arrangerades tillsammans med Naturskyddsföreningarna i Västerbotten och Norrbotten, Jordens Vänner i Umeå, Greenpeace i Umeå och Studiefrämjandet. Hanna Halmeenpää, Pro Hanhikivi, deltog via mobiltelefon och berättade om läget i Pyhäjoki just nu. Situationen är allvarlig då 100 ha på Hanhikivi redan är avverkade men Natura 2000-området är fortfarande orört. Det pågår också vägbyggen på udden. Pro Hanhikivi stödjer inte de direktaktioner som pågår på Hanhikivi där man försöker stoppa maskinerna. Pro Hanhikivi jobbar på annat sätt och har överklagat avverkningen och vägbygget. Ska överklaga att man börjar arbetena innan byggnadstillstånd och bygglov är klart.

Efter lunchen hölls en kraftfull och medryckande manifestation på Rådhustorget med tal och musik av Miljöorkestern och Fårfiolerna. Talare var Lena Lagerstam, Pirkko Lindberg, Mattias Nilsson, Jordens Vänner, två representanter för Greenpeace och Staffan Landström från Naturskyddsföreningen i Västerbotten. Efter manifestationen följde ett öppet seminarium med författaren Pirkko Lindberg som berättade om sin nya bok, ”Fukushima för evigt”. Vi fick också information om de pågående protestaktioner-na på Hanhikivi och filmaren Leon Berthas visade sin nyligen inspelade film från protestaktioner på Hanhikivi. Träffen avslutades med en givande diskussion hur vi ska gå vidare i kampen för ett Kärnkraftsfritt Bottenviken.

Parhalahti-dagen i Pyhäjoki 6 juni
Åtta medlemmar i nätverket gjorde tillsammans en resa till Parlahti-dagen i Pyhäjoki. Det var trevligt att träffa alla kämpar samtidigt som gruppen upplevde en märklig stämning på ”hembygdsdagen” som egentligen var en dag som Fennovoima anordnat. Förklaringen till stämningen kan ha varit att det var Fennovoimaanhängare som besökte området medan motståndarna höll sig borta.
.
Seminarium i Almedalen 1 juli
Inger Raaby och Jan-Erik Engman från nätverket höll i ett seminarium under Almedalsveckan på Gotland som anordnades i samarbete med Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen.

Manifestation i Uleåborg 22 juli
Lena Lagerstam och Bernt Selberg från nätverket deltog i en manifestation utanför stadshuset i Uleåborg tillsammans med den lokala gruppen mot kärnkraftverket.

Manifestation i Helsingfors 5-6 augusti
Per Holmqvist från nätverket deltog i en lyckad protestmanifestation i Helsingfors den 6 augusti där ca 300 personer som deltog. Arrangemanget fick stort medialt genomslag. Många olika organisationer var representerade, bla Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen, Jordens Vänner och Greenpeace. En gemensam finsk-svensk bojkott av Fortum startade efter en manifestation utanför Fortums byggnad i Helsingfors den 5 augusti.

Seminarium på Urkultfestivalen 31 aug
Elisabeth Holmström, Erik Danielsson och Inger Raaby från nätverket medverkade på Urkults-festivalen i Näsåker tillsammans med Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen
och Kvinnor för fred. Gruppen medverkade på ett seminarium och under hela festivalen samlade man namn och informerade om nätverket.

Nätverkets höstträff i Luleå 26 september
Nätverket höll sin Höstträff i Sessionssalen i Luleå stadshus den 26 september. Det var ca 30 deltagare som samlats för att få aktuell information om läget i Pyhäjoki. Lena Lagerstam sammanfattade det mycket allvarliga läget och läste upp en hälsning från Hanna Halmeenpää i Pro Hanhikivi. Per Holmqvist berättade om resan till Helsingfors 5-6 augusti. Enligt finska media var det utpressning på hög nivå från Rysslands sida som slutade i Fortums beslut att gå in i Fennovoima utan att få det krav uppfyllda som man ställt. My Leffler berättade om kampen som pågår på Hanhikivi.

Som speciell gäst var Toru Bové, en världsberömd superbiker och tidigare Greenpeaceaktivist, inbjuden att tala. Toru berättade vad som verkligen hände vid tragedin i Fukushima och vad som händer nu i Japan. Under träffen var det musik och allsång med Elisabeth Holmström och Martin Munther från Robertsfors. En manifestation hölls vid lunchtid på Storgatan utanför gallerian Smedjan med musik av Ortens Patrask och tal av Lena Lagerstam, Isabella Katsimenis, Naturskyddsföreningen i Norrbotten, Jan Nyberg, Mp Luleå, Bertil Bartholdsson, V Luleå, Annika Hirvonen, riksdagspolitiker Mp och Toru Bové. Manifestationen var lyckad och många förbipasserande stannade upp.

Möten i Stockholm 23-25 oktober
Elisabeth Holmström, Inger Raaby och Lena Lagerstam från nätverket deltog tillsamman med Ulla Klötzer, Lea Launokari och Ida Danielsbacka från Finland på de arbetsmöten som Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapen och Milkas inbjudit oss till dagar-na innan Folkkampanjens Höstmöte. Vi arbetade fram förslag genom ”brainstorming” på vad vi gemensamt kan göra för att öka kunnandet och lyfta frågan om avfallshantering in i den offentliga debatten. Arbetet resulterade i ett dokument med förslag. På söndagens Höstmöte medverkade Tomas Kåberger. Föreläsningen var mycket inspirerande. Sammanfattningsvis var mötesdagarna fruktbara, lärorika och trevliga.

Evenemang i Brahestad och Pyhäjoki 6-8/11
Seiko Matsuda från nätverket deltog i ett evenemang i Brahestad och Pyhäjoki i no-vember. Ett intressant program med seminarier om bl a Laivakankaan gruvans (guldgruva) miljöproblem, Fennovoimas kärnkraftverks miljöeffekter, Fennovoimas lönsam-het i den kommunala ekonomin och det politiska spelet bakom Finlands olika kärn-kraftsprojekt. På lördagen genomfördes en manifestation i Pyhäjoki.

Lokalt arbete i nätverket
Kontaktpersoner för nätverket finns nu i Haparanda, Överkalix, Kalix, Luleå, Piteå, Ar-vidsjaur, Skellefteå, Robertsfors, Umeå, Östersund, Härnösand, Sundsvall, Hudiksvall, Näsåker, Stockholm, Järna och Värmland. Lokala manifestationer, möten och namninsamling har genomförts bl a i Skellefteå, Robertsfors och Umeå. Ett flertal insändare och debattartiklar har skrivits och publicerats.

Information
Det har spridits åtta Nyhetsbrev under året. Den öppna Facebookgruppen ”Kärnkrafts-fritt Bottenviken” fungerar som en informationskanal för nätverket och här diskuteras kontinuerligt dagsaktuella frågor. Gruppen har vid årets slut ca 4630 medlemmar. För att utveckla en bra hemsida har ett samarbete med Folkkampanjen i Värmland startat. Pressinformation har skickats vid ett trettiotal tillfällen till svensk och finsk media och i stort har nätverket lyckats bra med att komma ut i media.

Namninsamlingar
Den 17 mars 2014 startade nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken en stor namninsamling riktad till finsk regering och riksdag inför behandlingen av Fennovoimas ansökan om komplettering av 2010 års principbeslut om att tillåta ett nytt kärnkraftverk i Pyhäjoki med en rysk reaktor. Den 4 april 2014 startades även en namninsamling på nätet med samma budskap. Båda namninsamlingarna fortsätter till bygget av kärnkraftverket är stoppat. Under året har namnlistan översatts till finska och även solknappar med budskapet Kärnkraftsfritt Bottenviken finns nu på finska.

Brev med vädjan om ett Kärnkraftsfritt Bottenviken
Flera brev har skickats från nätverket till beslutsfattare i Finland och Sverige under året. Bl a till Finlands näringsminister Olli Rehn, Sveriges klimat- och miljöminister Åsa Romson, Vattenmyndigheten i Norrbotten, Havs- och vattenmyndigheten och svenska EU-parlamentariker. Nätverket har även överklagat beslutet att låta Fennovoima bygga hamn och kylvattenintag för kärnkraftverket i Pyhäjoki till Vasa förvaltningsdomstol.

Fjorton svenska och finska forskare vädjar till Finlands regering
Fjorton svenska och finska forskare som studerar miljön i Bottenviken, Bottenhavet och Östersjön skrev tillsammans i slutet på juli en viktig debattartikel om ”Ekosystemet vid Pyhäjoki är sårbart”. Man vädjar till Finlands regering att avslå ansökan om att bygga kärnkraftsverket i Pyhäjoki.

Elva svenska kommuner säger nej
Mycket glädjande är det i dagsläget elva kommuner längst Norrlandskusten som på olika sätt sagt nej till Fennovoimas planer: Övertorneå, Överkalix, Kalix, Boden, Piteå, Skellefteå, Robertsfors, Härnösand, Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik. Fortsätt käm-pa för att fler kommuner i Sverige ska protestera

Vad har nätverket uppnått 2015?
Läget är mycket allvarligt i Pyhäjoki och det är tragiskt att se att udden Hanhikivi är helt förstörd trots att viktiga tillstånd fortfarande saknas. Nätverket har under sina fyra år på ett positivt sätt samlat de krafter som finns för ett Kärnkraftsfritt Bottenviken. Ett stort antal manifestationer har anordnats, tiotusentals namn har samlats in och många brev och vädjanden har skickats till Finlands regering, riksdag och myndigheter. En viktig del i nätverkets arbete är att samarbeta med andra organisationer med samma mål i Finland och Sverige. Nätverket har blivit välkänt och vi har lyckats komma ut i både svensk och finsk media vid ett flertal tillfällen under året.

Lena Lagerstam, kontaktperson för nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken

Yttrande till Havs- och vattenmyndigheten

2016-02-29

Samråd om havsplaneringens inriktning och avgränsning av miljöbedömning, avseende Projektering av en Kärnkraftsreaktor på Hanhikivi udde i Pyhäjoki kommun.
Diarienummer 3779-14.

Sammanfattning
Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenvikens synpunkter på förslaget till inriktningsdokumentet för havsplaneringen har fokus på den planerade havsplanen för Bottniska viken. Då Bottenviken är ett gemensamt innanhav för Sverige och Finland så är den miljömässiga utvecklingen av svenskt vatten helt beroende av grannlandets planering och beslut. Därför måste de långt framskridna planerna att bygga ett kärnkraftverk på udden Hanhikivi i Pyhäjoki på finska sidan Bottenviken behandlas i inriktningsdokumentet för Sveriges havsplanering.

Övergripande synpunkter från nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken
Havs- och vattenmyndigheten (HaV) har inbjudit till samråd om dokumentet, dock förbisågs vid upprättandet av sändlistan olyckligtvis nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken. Då Bottenvikens och Kvarkens framtid är nätverkets huvudfokus, så inkommer nätverket med denna gemensamma skrivelse.

Nätverket har koncentrerat sig på att svara frågeställningen nr 2 på sidan 3:
”Vilka ytterligare väsentliga frågor finns att hantera inom havsplaneområdena?”
Här följer våra övergripande svar på frågan under tre punkter.

1) Miljökonsekvenserna av Fennovoimas planerade kärnkraftverk.
Företaget Fennovoimas långt gångna planer på att bygga ett kärnkraftverk vid östra stranden av vårt gemensamma, svensk-finska innanhav, för med sig en lång rad komplexa och oroande miljöfrågor som måste anses vara väsentliga vid havsplanering för Bottenviken.

2) Havs- och Vattenmyndighetens yttrande på Fennovoimas MKB.
I samband med MKB-förfarandet 2014 lämnade HaV yttrande (dnr 3567-13), där Ni särskilt belyser befarade problem pga. kylvattenplymen och dumpning av muddermassor. Ert yttrande visar i sig, att Fennovoima-projektet är en väsentlig fråga att hantera även för svenska myndigheter. Ni skriver bla att ”gränsöver-skridande konsekvenser kan uppkomma till följd av kylvattenplymens utbredning vilken kan påverka lekvandringen av fisk upp i svenska och svensk-finska älvar.” Ni framhåller att det är viktigt med ett långsiktigt uppföljningsprogram som följer upp påverkan på migrerande fiskbestånd. Har Havs- och Vattenmyn-digheten fått tillfredsställande garantier för att ett sådant långsiktigt uppföljningsprogram kommer tillstånd?

Vidare skriver Ni att det saknas information om den beräknade mängden mud-dermassa som avses att dumpas. Ni påpekar även att det saknas redovisning av alternativ till dumpning till havs. HaV fått svar på dessa frågor? Hur stora muddermassor kommer företaget Fennovima att dumpa i Bottenviken? Har de redovisat alternativa metoder till dumpning på öppet hav? I yttrandet kan man även läsa att ”Enligt MKB:n finns risk att massorna kan föras från platsen med bot-tenströmmar även efter dumpning. Detta tyder på att platsen inte är en sk ackumulationsbotten. Det bör även redovisas alternativa dumpningsplatser till havs där det kan säkerställas att massorna inte sprids från platsen efter utförd dump-ning. Myndigheten anser inte att dumpning till havs ska tillåtas under de perio-der då störningar kan uppkomma på fisklek och fiskvandring.” Har HaV fått nå-gon redovisning på alternativa dumpningsplatser till havs, med mer lämpad botten?

3) Förutom ovanstående, så finns det ett pärlband av andra väsentliga frågor:

– Forskning visar att klimatförändringarna, med höjda temperaturer och ökad nederbörd, riskerar att få stora konsekvenser för Bottenviken: (Se professor Agneta Anderssons forskning: http://www.ur.se/Produkter/188590-UR-Samtiden-Samhallets-utmaningar-2015-Klimatforandringarnas-effekter-pa-Ostersjon) Brunare vatten, mer bakterietillväxt, minskad växtplankton produktion, mindre fisk och ytterligare tillförsel av organiska miljögifter.

– Hur kan klimatförändringarnas förväntade, omfattande miljöpåverkan, adderat med den planerade miljöstress som följer med ett kärnkraftverk, komma att påverka de ekologiska systemen i Bottenviken? Kan miljöbelastningen från Fennovoimas första reaktor bli den knuff som får delar av ett redan hårt pressat system att passera viktiga tröskelvärden, att kollapsa?

– Oron för att Hanhikivi 1 ska visa sig medföra förödande konsekvenser för Bottenviken delar nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken med många, bla uttryckt av14 forskare i artikel i finska Hufvudstadsbladet: file:///C:/Users/6360b/Desktop/HBL%2031.07.2015.pdf

– Elforsks rapport 12:26, ”Miljöeffekter av stora kylvattenutsläpp i ett varmare klimat”, berör behovet av teknisk utveckling av kylvattensyste-mens konstruktion vid framtida reaktorer. Man skriver: ”I framtiden kan den pågående klimatförändringen medföra en förhöjning av dagens havsvattentemperatur och därmed också på det utgående kylvattnet. Detta innebär att risken för skador på de marina ekosystemen vid kraftverkslägena och i deras omgivningar ökar.” http://www.elforsk.se/Rapporter/?rid=12_26_
Man föreslår djupvattenintag och ett ökat vattenflöde, för att säkerställa att kylvattnet vid utsläppstillfället inte har för hög temperatur. Fennovoimas tänkta reaktor har inte djupvattenintag eller ökat vattenflöde. Hur kan det komma att påverka de marina ekosystemen i Bottenviken, i en framtid med ökande temperaturer?

– Det har även kommit till nätverkets kännedom att Ryssland förbjudit an-vändning av havsvatten som kylmedel i kärnkraftverk. Den referensan-läggning till Hanhikivi 1, Leningrad II-1, som började byggas 2008, är tex försedd med 160 meter höga kyltorn http://vetamix.net/video/sosnovy-bor-k%C3%A4rnkraftverk_5035#.VsXCcuPy7Qc.facebook
På vilket sätt är Bottenviken mer lämpad som kylvattenkälla/-mottagare än Finska viken, och andra ryska vattendrag?

Detaljerade synpunkter från nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken
I detta avsnitt ger nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken detaljerade synpunkter på förslaget till inriktning för havsplaneringen. Med kursiv text och med sidhänvisning markeras texten i förslaget.

Enligt förslaget till inriktning för havsplaneringen (sidan 11) ska havsplaneringen hantera de rumsliga aspekterna i havsförvaltningen. De rumsliga dimensionerna är utrymmet i och på havsbotten, i vattenpelaren samt på havsytan och utrymmet där ovanför. Havsplanerna ska omfatta Sveriges ekonomiska zon och svenskt territorialhav från en nautisk mil (1 852 meter) utanför den svenska baslinjen med undantag av fastighetsindelat vatten. I figur 2 på sidan 13 i förslaget till inriktning för havsplaneringen är det tydligt vilken påverkan som angränsande landets ekonomiska zon eller territorialvatten har på Sveriges ekonomiska zon. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken anser att denna dimension bör lyftas fram.

Enligt förslaget till inriktning för havsplaneringen (sidan 14) har Havs- och vattenmyndigheten utvecklat kontakter med Sveriges grannländer, genom såväl bilaterala möten som formella samarbeten och gemensamma projekt. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenvi-ken frågar sig vilka bilaterala möten som har hållits när det gäller byggandet av ett kärnkraftverk vid Bottenviken?
Enligt förslaget till inriktning för havsplaneringen (sidan 17) har Sveriges grannländer har kommit olika långt när det gäller planering av havsområdena. Inom Helsingforskommissionen, Helcom, finns en överenskommelse om att det ska finnas samstämmig planering i Östersjön på plats senast 2020, medan havsplaneringsdirektivet anger mars 2021. Finland har regional planering av territorialhavet och förbereder ny lagstiftning utifrån kraven i EU:s havsplaneringsdirektiv. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken frågar sig vilken betydelse detta har för den pågående tillståndsgivningen för det planerade kärnkraftverket i Pyhäjoki.

Enligt förslaget till inriktning för havsplaneringen (sidan18) anger lagstiftningen (4 kap 10§ miljöbalken) att syftet med havsplanerna ska vara att bidra till en långsiktigt håll-bar utveckling. Planeringen ska utgå från mål och strategier på lokal, regional, natio-nell och internationell nivå, inklusive EU (se sidan 20). Av de 16 svenska miljökvalitetsmålen är det främst Hav i Balans samt levande kust- och skärgård, Begränsad klimatpåverkan, Giftfri miljö, Ingen övergödning och Ett rikt växt- och djurliv som är centrala för havsplaneringen. Centralt för miljökvalitetsmålet är att åstadkomma ett håll-bart nyttjande av havsmiljön och dess resurser. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken frågar sig hur det internationella samrådet kring dessa svenska miljökvalitetsmål går till.

Internationella miljömål som berör havsplaneringen är bland annat de som överens-kommits genom regionala havskonventioner, exempelvis Helcom Aktionsplan för Östersjön samt mål framtagna inom Ospar för Nordostatlanten. EU:s Östersjöstrategi har som övergripande mål Rädda havsmiljön, Länka samman regionen och Öka välståndet som på olika sätt relaterar till havsplanering. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken frågar sig vilka internationella miljömål som gäller för Bottniska viken och Bottenvi-ken.

Enligt förslaget till inriktning för havsplaneringen (sidan 22) leder den förväntade utvecklingen inom olika sektorer till ökat tryck på såväl havet som resurs som dess tillgänglighet. Detta i sin tur ökar risken för intressekonflikter. Sektorintressena måste ses i ett helhetsperspektiv och de kumulativa (ackumulerade) effekterna och konsekvenserna av utveckling i såväl Sverige som i våra grannländer måste beaktas och ses i ett långsiktigt perspektiv. På grund av detta anser Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken att det ärt nödvändigt att behandla byggandet av ett kärnkraftverk vid Bottenviken i Sveriges havsplan för Bottniska vikens planområde.

I förslaget till inriktning för havsplaneringen (sidan 23) saknas i avsnittet om Energi en beskrivning av det planerade kärnkraftverket på Hanhikivi i Pyhäjoki vilket kommer att få stora konsekvenser för innanhavet Bottenviken.

Enligt förslaget till inriktning för havsplaneringen (sidan 27) saknas i avsnittet Säkerhet och risker konsekvenserna av bl a transporter av kärnbränsle och kärnavfall till och från det planerade kärnkraftverket i Pyhäjoki. Även konsekvenserna av mellanlagring av kärnavfall intill Bottenviken under minst 100 år saknas.

Enligt förslaget till inriktning för havsplaneringen (sidan 27) i avsnittet Klimatföränd-ringar lyfts fram att klimatförändringarna kommer att påverka haven och människans möjlighet att nyttja havets som resurs på många olika sätt vilket havsplanerna måste förhålla sig till. Klimatförändringar kommer med stor sannolikhet att förändra ekosys-temen, isläggningsmönster, strömmar och syresättning, vind- och vågmönster. Människans utsläpp av koldioxid innebär även en ökad försurning av haven med potentiellt långtgående konsekvenser för organismer och ekosystem. De klimatologiska förutsättningarna och deras förväntade ändring i tid, både avseende medelvärden och variabili-tet, är således viktiga parametrar för planeringsprocessen. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken anser att kommande förändrat klimat, med därpå följande extrema variationer i nederbörd och temperatur, kommer att leda till ökad missväxt och stigande social och politisk oro. Vi står inför en mycket oförutsägbar framtid och att i detta läge bygga kärnkraft är oförsvarligt.

Enligt förslaget till inriktning för havsplaneringen (sidan 35) kommer internationell förankring och koordinering framförallt att ske genom befintliga organisationer och samarbetsformer. Esbounderrättelse och samråd kommer också att bidra till internatio-nell förankring och en möjlighet för grannländer att lämna synpunkter på planförslag och miljökonsekvensbeskrivningar. Havs- och vattenmyndigheten ansvarar för den internationella koordineringen, men nationella myndigheter förväntas bistå Havs- och vattenmyndigheten med expertkunskap i det internationella arbetet. Naturvårdsverket ombesörjer samråd enligt Esbo-konventionen. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken har tillsammans med många andra organisationer och privatpersoner skickat sina synpunkter i två samråd enligt Esbo-konventionen när det gäller byggande av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki. Finska myndigheter har inte tagit någon hänsyn till dessa synpunkter eller till de synpunkter som svenska kommuner och myndigheter haft. Esbo-konventionen fungerar endast som en informationskanal mellan länderna.
Enligt förslaget till inriktning för havsplaneringen (sidan 42) är det viktigt att gemen-samma lösningar ska sökas med grannländerna, samt eftersträvas samordnade redovisningsformer för havsplanerna. Eftersträvansvärt är också att alla grannländer har en gemensam syn på nuläget och delar framtidsvision som utgångspunkt för planeringen. I Bottniska viken eftersträvas en samordning med Finland och Åland. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken frågar sig hur denna samordnings ska genomföras.

Enligt förslaget till inriktning för havsplaneringen (sidan 44) omfattar Bottniska vikens planområde Uppsalas, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län. I området finns 20 kustkommuner med totalt 780 000 invånare.
Enligt förslaget till inriktning för havsplaneringen (sidan 45) är Bottniska viken avdelad vid två grunda trösklar, Södra och Norra Kvarken, vilket innebär att det tar lång tid för vattnet att omsättas, uppskattningsvis cirka 30 år. Det instängda läget gör att vatten-kvaliteten här nästan helt präglas av vatten från älvar och sötvattendrag, vilket gör salthalten låg i området. Detta påverkar Bottniska vikens ekosystem och vilka arter som återfinns här. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken vill lyfta fram att Bottenviken norr om Norra Kvarken är ett förhållandevis litet innanhav vars vatten påverkas av utvecklingen i både Sverige och Finland. Bottenviken som är den allra innersta delen av Östersjön har med sitt instängda läge en exceptionellt låg vattenomsättning på cirka 30 år. Östersjön är i dag ett av världens mest radioaktivt nedsmutsade hav men hur det ser ut i Bottenviken är oklart. En bidragande orsak till Östersjöns radioaktivitet och känslighet är att vattenutbytet är mycket litet. Detta bör beaktas i havsplanen för Bottniska viken.

Bottenviken är ett grunt innanhav med låg vattenomsättning och ett mycket speciellt, sårbart ekosystem. I brackvattenhavet möts arter som är anpassade till sött respektive salt vatten och en speciell fauna och flora har uppstått. Flera arter har utvecklat lokalt anpassade bestånd som t ex vassbuk/skarpsill, strömming, vikaresäl och gråsäl. Även ryggradslösa djur (musslor, kräftdjur osv), alger och växter som blåstång har utvecklat genetiskt unika varianter i havsområdet. Näringskedjorna består av ett fåtal arter. Vi vet från tidigare att föroreningar ackumuleras mycket lätt i näringskedjorna i Östersjön. Vi har fortfarande världens högsta nivåer av det hormonstörande ämnet PCB hos fiskar och sälar, trots att ämnet varit förbjudet sedan 1972. Risken är stor att även små utsläpp av radionuklider ackumuleras effektiv i miljön kring Bottenviken, Bottenhavet och Östersjön. Ytterligare aktiviteter kring ett kärnkraftverk som muddring, transporter och kylvattenutsläpp kommer dessutom att bidra negativt till livsmiljön i området och förstärka stressen på ekosystemet som redan är påverkat av övergödning, tungmetaller och syreförbrukande partiklar.

Enligt förslaget till inriktning för havsplaneringen (sidan 46) är Bottniska viken är ett område med höga naturvärden. Miljöer med särskilt höga värden är till exempel områden med ängar av kransalger och kärlväxter, små öar och skär, utsjögrund samt områ-den med stor förekomst av blåstång/- smaltång. Det förekommer ett antal olika hotade arter. Det finns även ett antal arter som endast förekommer här, samt några arter som har sina utbredningsgränser inom området. Bottniska vikens natur och de höga naturvärdena utgör en källa till en rad möjligheter, inte minst för besöksnäringen och friluftslivet. Bottenvikens skärgård, Höga kusten och Roslagen utgör riksintresse för det rörliga friluftslivet (4 kap. 2§ miljöbalken). Höga kusten är riksintresse för obruten kust (4 kap. 3§ miljöbalken). Två nationalparker, ca sju marina naturreservat och drygt 100 Natura 2000- områden finns i Bottniska viken.
Enligt förslaget till inriktning för havsplaneringen (sidan 47) är yrkesfisket inom Bottniska viken är småskaligt. Siklöjefisket har störst ekonomisk betydelse i Bottenviken och strömmingsfisket dominerar i Bottenhavet. Laxfiske bedrivs i hela området. Efterfrågan på lokalt fångad fisk och förädlad fisk är god. Det finns stora möjligheter finns att utveckla verksamheten. Utsjöfisket bedrivs i hög grad av finsk fiskeflotta.
Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken vill lyfta fram att det är oklart vilken påverkan de stora mängder uppvärmt kylvatten från ett kärnkraftverk får på vattnet i Bottenviken och vad som händer vid den svenska kusten. Huvudströmmarna går norrut vid finska kusten och söderut vid den svenska. Hur påverkas den marina miljön på lång sikt? Kommer det att få negativa konsekvenser för fisket i Bottenviken och Kvarken? Kommer algblomningen att öka?
Frågorna kring hur Bottenviken i sin helhet påverkas är många. Vilken påverkan skulle det bli på stationära fiskbestånd av siklöja, gädda, lake, strömming, mört, harr och abborre. Hur påverkas vandringsmönster hos fiskbestånd av t ex lax, öring, sik och nejonöga? Hur påverkas planktonsamhällets sammansättning i Bottenviken och vilken förändring kan detta leda till för fiskarter i området?
Torneälven, Kalixälven, Luleälven och Piteälven avsätter stora mängder sötvatten i Bottenviken, världens största bräckvattenskärgård, långt över 40 miljarder kubikmeter varje år. Detta begränsar siklöjans utbredningsområde längs norra Bottenvikskusten och är anledningen till att Kalixlöjrom endast kan utvinnas från Haparanda i norr till Piteå i söder. Det rena bräckvattnets låga salthalt, gynnsamma bottenförhållanden och rätt vattentemperatur, gör norra Bottenvikskusten till en unik växtplats för siklöjan. Här, och bara här, ger siklöjan ifrån sig den exklusiva och djupt gulröda kaviar som kallas Kalix löjrom, Bottenvikens röda guld. Bara här lever de särskilda växter och organismer som utgör siklöjans basföda och ger löjrommen dess unika smak. Kalixlöjrom är Sveriges första produkt som tilldelats skyddad ursprungsbeteckning av EU.
På finska sidan av Bottenviken är tillflödet av sötvatten lågt och den steniga, långgrunda botten ogynnsam för siklöjorna att leka på. Av den anledningen trålas det inte heller efter siklöja och det begränsade fisket sker heller inte för rommens skull.
Enligt förslaget till inriktning för havsplaneringen (sidan 46) når under en normal vinter den maximala utbredningen av is hela Bottniska viken och de norra delarna av Östersjön. I Bottniska vikens kustnära områden ligger istäcket längst, mellan 100–190 dagar om året. Istäcket påverkar bland annat vattnets omsättning, och fasta konstruktioner kan utsättas för mycket svår påfrestning av havsis, vilket påverkar t.ex. vindkraftsparker och andra konstruktioner.

Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken vill lägga till att isen lägger sig i Bottenviken i de inre vikarna normalt i mitten av november, och den normala maximala istjockleken vid kusten i norr är cirka 70 centimeter. Viktigt är också att i Bottenviksområdet brukar det bildas packis. Drivande is packar sig lätt då den möter ett hinder av något slag. En typisk situation i Bottenviken är att isen packar sig uppstår när den drivande isen glider mot fastiskanten. När isen packar sig mot grynnor förankras isen på bottnen och den synliga delen av packisvallen kan vara till och med ett tiotal meter hög. Detta allvarliga problem har inte alls beaktats i havsplanen.
I förslaget till inriktning för havsplaneringen (sidan 47) redovisas väsentliga frågor att hantera för Bottniska viken. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken vill lägga till att frågan om konsekvenserna av byggandet av ett kärnkraftverk i Pyhäjoki på finska sidan Bottenviken bedöms särskilt viktig att hantera.

I förslaget till inriktning för havsplaneringen (sidan 48) redovisas att samarbetet med grannländerna kommer att vara viktig under hela planeringsprocessen. Vad gäller processen ligger Sverige före Finland. I Finland pågår arbete pågår med att ta fram ett regelverk för att införliva EU:s havsplaneringsdirektiv.

I förslaget till inriktning för havsplaneringen (sidan 48) redovisas fem potentiella för-djupningsområden. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken anser att det femte fördjupningsområdet om Bottenvikens skärgård är mycket viktigt att fördjupa.
Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken vill lyfta fram det faktum att det område som idag är en kärnkraftfri zon i norra Europa skulle komma att påverkas starkt negativt av byggandet av ett kärnkraftverk vid Bottenvikens innanhav. Många människor känner en legitim oro inför att bo nära ett kärnkraftverk. Denna rädsla grundar sig på det faktum att kärnkraftsolyckor har skett, och med säkerhet kommer att ske även i framtiden. Framtidstro och hopp, vilket är grunden för en bygds utveckling, riskerar att försvinna.

Vi är övertygade om att etablering av ett kärnkraftverk vid Bottenviken skulle påverka möjligheterna till giftfritt jordbruk, rennäring, natur- och kulturturism, yrkesfiske, fritidsfiske mm negativt. Vid en olycka med radioaktivt utsläpp är förstörelsen tydlig och direkt, men även indirekt kan tillväxtpotentialen urgröpas, då framtidstron hos många rubbas och därmed viljan till nyetableringar och investeringar minskar.

Kalix kommun uttrycker detta väl i sitt fullmäktigebeslut: ”Att aktivt ta ställning mot alla planer på utbyggnad av kärnkraftsanläggningar i vårt närområde. Kärnkraft är igen förnyelsebar energiform och lämnar stora miljöskulder till kommande generationer. En utbyggnad av kärnkraft i vårt närområde strider mot vår regionala och kommunala utvecklingsplan, där vi aktivt tar ställning för att värna och bevara våra unika miljöer. Ett kärnkraftverk i vårt närområde skulle också minska möjligheterna att attrahe-ra företag och människor att etablera sig i vår kommun.”

Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken
Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken är ett partipolitiskt obundet nätverk för alla som vill arbeta för att stoppa byggandet av kärnkraftverk i Bottenviksområdet. ”Vi bryr oss om miljön och vill arbeta för en hållbar utveckling utan kärnkraft. Vi anser att kärnkraften inte är någon lösning på klimathotet, det är istället ett slut på energislöseriet, smart energiteknik och olika förnybara energilösningar. Vi vill samarbeta över alla gränser för en kärnkraftsfri värld.”

Detta svar skickas endast med e-mail till Havs- och vattenmyndigheten.

Lena Lagerstam
Kontaktperson för nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken och
Isabella Katsimenis Naturskyddsföreningen i Norrbottens län

Nyhetsbrev januari 2016

Fortsatt kamp för Kärnkraftsfritt Bottenviken 

Läget är mycket allvarligt och vi måste göra allt vi kan för att stoppa detta kärnkraftverk vid Bottenviken strand. Här kommer ett Nyhetsbrev om det som händer.

Kärnkraft vid Bottenviken? 
Konferens i Skellefteå 21-22/5 2016 om Fennovoimas planer, kärnavfallet och förnybar energi

Välkomna till en stor och viktig konferens i Skellefteå helgen 21 – 22 maj om Fennovoimas planer, kärnavfallet och förnybar energi. Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken har påbörjat planeringen i samarbete med bl a Naturskyddsföreningen i Norrbotten och Västerbotten, Folkkampanjen mot kärnkraft – kärnvapen och Milkas.

Vi inbjuder fler organisationer att vara medarrangörer. Målgruppen är intresserad allmänhet och politiker på olika nivåer i både Sverige och Finland. Det preliminära programmet bifogas till detta Nyhetsbrev. 
Konferensen sker i en tid när Fennovoimas avfallshantering står högt på agendan.
Innan juni månads utgång 2016 ska företaget redogöra för Arbets- och Näringsministe-riet om hur de avser att “lösa” avfallsproblematiken. Vi hoppas genom konferensen få till stånd en bred genomlysning av den problematik som följer med Fennovoimas pla-nerade kärnkraftverk och lyfta fram de förnybara energialternativ som finns.

Konferensen har följande fyra tema:

1 Vad är det som händer?
Om Fennovoimas planer och beslutsläget för projektet.
Hur skulle Bottenvikens sköra innanhav påverkas av ett kärnkraftverk?
Vilket motstånd finns i Sverige och Finland mot kärnkraftverket?

2 Avfallsfrågan
Om vad som händer i Sverige och i Finland kring slutförvar av det radioaktiva avfall i olika former som kärnkraften skapar.
Hur påverkas Bottenvikens livsmiljö av lagring av avfallet?

3 Alternativ till kärnkraft
Stora möjligheter med förnybar energi i framtiden.
Vilka är alternativen till kärnkraft?

4 Många kulturella inslag
Musik, utställningar, filmer. Bl a kommer filmen Nuclear Neighbour att visas http://bautafilm.se/?produktion=nuclear-neighbour-2016

Sprid informationen vidare! Här är Facebookevenemanget för konferensen:

https://www.facebook.com/events/1715048428724891/?ref=4&feed_story_type=308&action_history=null

Uppföljning av konferensen planeras i juni med en resa till Helsingfors och ett besök i den finska slutförvarsgrottan Onkalo i Olkiluoto.

Flera viktiga tillstånd under våren att ge synpunkter på

Exploateringen av Hanhikivi pågår för fullt trots alla oklarheter. Det saknas fortfarande byggnadstillstånd enligt Kärnenergilagen, bygglov och flera miljötillstånd. Vid flera till-fällen under våren har vi möjlighet att agera för att föra fram vårt budskap att ett kärn-kraftverk vid Bottenviken berör Sverige i allra högsta grad och kommer att få katastro-fala följder. Vi uppmanar organisationer och privatpersoner att skicka brev/maila/ringa in sina synpunkter.

– Överklagan hamnanläggning och muddring, tippning av muddermassor och konstruktion för tömning av kylvatten: 

Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken undersöker möjligheterna att gå vidare med denna överklagan till EU då vi för att överklaga till Högsta förvaltningsdomstolen(HFD) måste betala höga rättegångskostnader.

– Miljö och vattenhushållningstillstånd för ett kärnkraftverk: 

Skicka in synpunkter! 

”Fennovoima Oy ansöker om ett tillstånd enligt miljöskyddslagen för ett kärnkraftverk som ska placeras på Hanhikivi udde inom kommunerna Pyhäjokis och Brahestads om-råde. Dessutom ansöker Fennovoima om tillstånd för kärnkraftverkets reservenergi-produktion och för byggande av konstruktioner för tömning av kylvatten och byggande av skyddsvallar. Fennovoima ansöker också om tillstånd enligt vattenlagen för upptag-ning av havsvatten för att användas som kylvatten på anläggningen”.

Senast 3 februari 2016 kan synpunkter ges till Regionförvaltningsverket i Norra Fin-land, kirjaamo.pohjois@avi.fi

Pressmeddelande om ärendet finns här: https://www.avi.fi/sv/web/avi/tiedotteet/tiedotteet-2015/-/asset_publisher/jW2MZm8XaHOH/content/fennovoiman-ydinvoimalaitosta-koskeva-lupahakemus-nahtaville-pohjois-suomi-?redirect=https%3A%2F%2Fwww.avi.fi%2Fsv%2Fweb%2Favi%2Ftiedotteet%2Ftiedotteet-2015%3Fp_p_id%3D101_INSTANCE_jW2MZm8XaHOH%26p_p_lifecycle%3D0%26p_p_state%3Dnormal%26p_p_mode%3Dview%26p_p_col_id%3Dcolumn-8%26p_p_col_pos%3D1%26p_p_col_count%3D2%26p_r_p_564233524_categoryId%3D14251%26p_r_p_564233524_resetCur%3Dtrue och ansökningshandlingarna finns här: www.avi.fi/lupa-tietopalvelu

– Förslag till inriktning för havsplaneringen med avgränsning av miljöbedömningen: Skicka in synpunkter! 

Samråd om havsplaneringens inriktning och avgränsning av miljöbedömning. Synpunk-ter på inriktningsdokumentet ska ha inkommit till svenska Havs- och vattenmyndighe-ten senast den 1 mars 2016. https://www.havochvatten.se/download/18.5108de4514f6f2a66f22a9bf/1441089449180/rapport-2015-00-havsplanering-inriktning.pdf

– Tillstånd enligt kärnenergilagen: Skicka in synpunkter! 

”Arbets- och näringsministeriet meddelar med stöd av 41 § i förvaltningslagen att Fen-novoima Ab den 30 juni 2015 till statsrådet har inlämnat en ansökan om kärnkraftspro-jekt som innebär att bolaget ansöker om sådant tillstånd till uppförande av kärnanlägg-ning som avses i 18 § i kärnenergilagen (990/1987). De personer och sammanslut-ningar som anser att beviljandet av tillstånd kan påverka deras livsmiljö, arbete eller övriga förhållanden kan skriftligen framföra sina åsikter och avge utlåtanden över projektet till arbets- och näringsministeriet senast den 30 april 2016”. https://www.tem.fi/files/44099/Kungorelse_Fennovoima_20.10.2015.pdf

– Slutförvaring av atomsopor (använt kärnbränsle): Innan konferensen skickas brev till Finlands och Sveriges regeringar mm 

”Slutförvaringen av Fennovoimas kärnbränsle bedöms enligt de nuvarande planerna börja tidigast på 2090-talet. Bolaget kommer i enlighet med principbeslutet att före ut-gången av juni 2016 för Arbets- och näringsministeriet lägga fram antingen ett samar-betsavtal med de nuvarande avfallshanteringsskyldiga gällande slutförvaringen av kärnbränsle eller ett program för miljö- konsekvensbedömning gällande en egen slut-förvarsanläggning för använt bränsle. Fennovoima har även inlett beredningen av ett program för bedömning av miljökonsekvenserna av en egen slutförvarsanläggning för använt bränsle. Helhetsplanen för Fennovoimas kärnavfallshantering har beskrivits i bilaga 5B i ansökan om byggnadstillstånd”.

”Anläggningen för slutförvaring av låg- och medelaktivt driftavfall byggs i ett senare skede och kommer att användas för att på ett sätt som är avsett att bli bestående för-vara det låg- och medelaktiva kärnavfall som uppkommer vid driften och nedläggning-en av kärnkraftverket. Byggnads- och drifttillstånd för denna anläggning söks separat.”

Här finns Fennovoimas ansökan om byggnadstillstånd:

https://www.tem.fi/files/43861/Fennovoima_Ansokan_om_byggnadstillstand_publikation_low.pdf 

Reclaim the Cape – action week 22/4– 1/5 2016

Protestlägret mot Fennovoima firar sin första årsdag i slutet på april. Fredagen 22 april börjar ett evenemang med en fest som fortsätter över helgen. Den kommande veckan kommer att vara fylld med aktioner och verkstäder, delning av kunskap och kompetens och att lära känna nya kamrater genom handling. Läs mer om protestlägret mot Feno-voima som pågår och det kommande evenemanget här:

https://fennovoima.no.com/sv/2015/11/reclaim-the-cape-actionvecka-22-4-1-5-2016/

Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken kommer att undersöka möjligheterna att ordna en gemensam resa till Pyhäjoki under denna vecka.

Pro Hanhikivis information 

Läs mer om Pro Hanhikivis planer här: http://pro.hanhikivi.net/mietinnan-paikka-tyo-jatkuu/

Elva svenska kommuner säger nej – det kan bli fler

Mycket glädjande är det nu i dagsläget elva kommuner längst Norrlandskusten som på olika sätt sagt nej till Fennovoimas planer: Övertorneå, Överkalix, Kalix, Boden, Piteå, Skellefteå, Robertsfors, Härnösand, Sundsvall, Timrå och Örnsköldsvik. Fortsätt käm-pa för att fler kommuner i Sverige ska protestera! Läs mer här: http://folkkampanjen.se/?p=1830

Skriv insändare och debattartiklar

Det får stor betydelse om många skriver insändare och debattartiklar i både svensk och finsk media.

Fortsätt samla namn och sprid länken

Både namninsamlingen på nätet och namninsamlingen på namnlistor som påbörjades under 2014 fortsätter. Här är länken till nätnamninsamlingen http://www.skrivunder.com/ja_till_karnkraftsfritt_bottenviken_och_kvarken

Aktuell information från nätverket finns här

Det händer mycket hela tiden, så det är ett bra sätt att följa senaste nytt på nätverkets Facebooksida https://www.facebook.com/groups/karnkraftsfritt.bottenviken/

Kom med i nätverket – kontakta nätverkets kontakt-personer och hör vad som händer lokalt:

Överkalix, Kennerth Moberg, 070-842 1713, kennerth.moberg@telia.com

Övertorneå, Hedenäset, Mattias Johansson, 070-209 03 90, bjumis@gmail.com

Övertorneå, Juosengi, Tarja Leinonen , 070-692 46 46, tarja.leinonen@gmail.com

Haparanda, Per Lundbäck, 070-328 4432, per_lundback@telia.com

Kalix, Lena Lagerstam, 072-2352 567, lena.lagerstam@telia.com

Luleå, Christina Morin, 070-864 53 88, cina.morin@telia.com

Luleå, Roger Malmberg, 070-36 48 0 58, rogermalmberg@hotmail.com

Piteå, Per Holmqvist, 070-362 30 18, per@nordansmak.se

Arvidsjaur, Birgit Lindberg, birgit.lindberg@arvidsjaurnet.se

Skellefteå, Seiko Matsuda, 070-573 71 73, seikom@live.jp

Skellefteå, Rolf Granstrand 070-266 87 23, rolf.granstrand@gmail.com

Robertsfors, Elisabeth Holmström, 070-335 96 30, elisabeth.holmstrom@bottniait.se

Umeå, Erik Danielsson, 070-33 899 13, erdanielsson@gmail.com

Östersund, Diana Fernlund, diana.fernlund@telia.com

Härnösand, Eva Goes, 070-671 0351, eva@goes.se

Sundsvall, Måna Wibron, 076-2833454, mana.wibron@designmmm.nu

Hudiksvall, My Leffler, 0650-334 31, my.helsingland@hotmail.com

Näsåker, Lo Högberg, 070-3681974, lo.hogberg@gmail.com

Stockholm, Inger Raaby, i.s.raaby@gmail.com

Stockholm, Anders Forsbom, Anders.Forsbom@sweco.se

Järna, Kristina Berg, bergvilja@gmail.com

Värmland, Liv Jofjell, 0554-210 90, liv.jofjell@googlemail.com

Parkeringsplatsmöte på Fortum

DSC_0627

Under Helsingforsbesöket var det också inplanerat en träff med Fortum. Trots att lamporna i rummen i Fortums kontorskomplex var tända, var hela Fortum på semester. Så sa i alla fall de uniformerade vakter som skyddade byggnaden. Så småningom hittade vaktbolaget en person med Fortums identitetsbricka hängandes i ett band runt halsen. Vi blev inte inbjudna på kaffe utan det blev ett parkeringsplatsmöte – och en stillsam demonstration mot Fortum.
Nu bojkottar vi Fortum allihop. Säg upp era avtal, byt elleverantör, uppmana till bojkott med debattartiklar insändare och torgmöten. Det ska märkas i Fortums bokslut att man inte väljer 100% förnybart, eller hur?

DSC_0632

Besöket hos Fortum resulterade i ett Pressmeddelnade:

Nu bojkottar vi Fortum!
– Jag undrar om Fortum fick sina ryska vatttenkraftverk i utbyte för att gå in i det skakiga Fennovoima. Eller var det Olli Rehn som pekade med hela handen och ”tvingade” in Fortum med hjälp av statliga aktieägardirektiv. Eller är det kanske Putins pojkar som har ett finger med i spelet, undrar Per Holmqvist från Kärnkraftsfritt Bottenviken Piteå som suckar uppgivet efter alla turer i denna Hanhikivihärva.

Nyheten att Fortum går in med de Europeiska andelar så att det 60 procentiga ägandet uppfylls är huvudnyhet i Helsingfors idag. Finska staten är majoritetsägare i Fortum med 51%. Vad de övriga 49 procenten tycker är höljt i dunkel. Har de överhuvudtaget hunnit diskutera detta. Det skulle vara intressant att gå igenom vilka ”Europeiska ägare” som bara är pappersprodukter.

– Att girighet, prestige och politiska spel ska ta mänskligheten som gisslan och driva oss in i en fasansfull framtid. Bie Erenurm medlem i Artister för Fred i Hudiksvall som tillsammans med My Leffler som representerar Kvinnor för fred och Jan Strömdahl ordförande i Folkkampanjen mot Kärnkraft och Kärnvapen rest hela vägen till Helsingfors för att försöka stoppa beslutet om ett ryskt Kärnkraftverk i Pyhäjoki vid Bottenvikens finska kust. Bie fortsätter…
– Med vilken rätt har de att över huvudet på vanligt folk, som ofta inte är insatta i komplexiteten av det här problemet, besluta om en framtid som verkligen inte stödjer en försiktighetsprincip i en sådan osäker teknik som kärnkraften. Majoriteten av kustkommunerna i det här området har avvisat tanken på detta bygge, men det negligeras. Vem vill ha en sådan granne?

– Nu måste vi starta en bojkottaktion mot Fortum. Ett sådant felsteg, som att kliva in i framtiden med Kärnkraft istället för satsa på 100% förnybart måste märkas i Fortums bokslut. Vi är laddade till tänderna, hälsar vi svenskar som rest till Helsingfors för att stoppa eländet.

Dold agenda i Pyhäjoki? 

– Det måste finnas en dold agenda i denna härva med det planerade ryska kärnkraftverket på Hanhikivi udde i Pyhäjoki kommun. Per Holmqvist aktiv i Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken är förbryllad när han på tåget till Helsingfors samlar tankarna inför morgondagens besök på Arbets- och Näringsministeriet.  

Varför vill de bygga nya kärnkraftverk i Finland? Det finns inte tillräckligt många ”godkända” ägare. Kärnkraft är inte den billigaste energin att nyproducera, utan den är slagen rejält av både vind och solenergi. Det är en lång startsträcka och mycket kapitalkrävande. Framförallt om vi ser på exemplet Olkilouto 3 som försenats runt 10 år och som fortfarande inte är klart att ta i bruk på många år ännu. Om det någonsin blir klart. 

600 moderna vindkraftverk behövs för att ersätta energin från denna reaktor. Om vi ser snabbheten i beslutsgången och tillstyrkandet av både skogsskövling och vattendom för detta kärnkraftverk på Hanhikivi udde så borde en stillsam vindkraftpark ta några veckor för myndigheterna att godkänna.  Ett elektriskt samarbete med Sverige och tillgång till vår utjämnande vattenkraft kan dessutom göra vindkraft och solel stabil och driftsäker på en bråkdel av produktionstiden för ett nytt kärnkraftverk. 

Vid träffen på Ministeriet vill vi från Kärnkraftsfritt Bottenviken därför gärna samtala om:   

  1. Vad som händer om en Europeisk ägare hoppar av och ingen i EU vill köpa deras andelar?
  2. Hur mycket av kapitalet är Europeiskt. Har Rosatom ställt upp med krediter till kommunala bolag och andra ”Europeiska” ägare?
  1. Det är många ägare som hoppat av, Eon, Boliden m.fl. Nu senast har Fennovoima även försökt med ett Kroatiska bulvanföretag för att uppnå 60/40-ägande. Bedömer Ni att Fennovoima är ett tillräckligt stabilt ”inhemskt” bolag för att de på ett säkert sätt ska kunna driva ett kärnkraftverk och mellanlagra avfallet i flera hundra år framöver? Vad händer om bolaget går i konkurs?
  2. ”Vi är forskare som studerar miljön i Bottenviken, Bottenhavet och Östersjön och vi är mycket oroade över planerna att bygga ett kärnkraftverk vid Bottenvikens strand i Pyhäjoki. Vi vill för politikerna framhålla att detta är ett grunt innanhav med låg vattenomsättning och ett mycket speciellt, sårbart ekosystem.” Så inleder 14 forskare sin debattartikel med rubriken Ekosystemet vid Pyhäjoki är sårbart! som publicerats i: http://hbl.fi/opinion/lasares-brev/2015-07-30/764661/ekosystemet-vid-pyhajoki-ar-sarbart. Hur väger Ni in forskarnas oro inför etableringen av ett kärnkraftverk på Hanhikivi udde i Pyhäjoki kommun när Ni ska fatta beslut om bygglov. 

– Eller är det bara så enkelt att när Moskva kallar är det bara att ställa in sig i ledet och lyda? Vi får väl fråga Ministeriet i morgon bitti, avslutar Per Holmqvist

Utfösta från Ministeriet
Trots att vi bara ville stilla vår oro och samtala om några frågor och lämna över en skrivelse så kunde ingen på Ministeriet ta emot. Vi blev vänligt men bestämt hänvisade ut på trottoaren.

DSC_0597 DSC_0609 DSC_0611