Kategoriarkiv: julbrev

Julbrev 2018

Aldrig ger vi upp ett Kärnkraftsfritt Bottenviken

kkfbv-solen

Nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken är ett partipolitiskt obundet nätverk för alla som vill arbeta för att stoppa kärnkraftverk i Bottenviksområdet.

Nätverket bildades 2011 och har under sina sju år anordnat ett stort antal manifestationer, samlat in mer än trettiotusen namnunderskrifter och skickat mängder av brev och vädjanden till både Finlands och Sveriges regeringar, riksdagar, kommuner och myndigheter. Vi samarbetar med många organisationer med samma mål både i Finland och Sverige.

Än finns tid att stoppa kärnkraftverket – än har Finlands regering inte beviljat byggnadstillstånd för reaktorn.

Alla kan göra något!

  • Skriv under namninsamlingen på internet som påbörjades 2014
  • Samla namnunderskrifter till namnlistan som finns på svenska, finska och engelska. Namninsamlingen påbörjades 2014.
  • Lyft frågan om kärnkraftverket och alternativen i alla sammanhang
  • Uppmana kommuner, organisationer, föreningar och politiker att underteckna Uppropet till Finlands president, regering och riksdag. Följebrev och upprop.
  • Uppmana organisationer och grupper att underteckna den internationella Petitionen mot finsk kärnkraft till finländska beslutsfattare, se Folkkampanjen mot Kärnkraft-Kärnvapens hemsida
  • Skriv insändare och debattartiklar till media i Sverige och Finland
  • Sprid information om frågan och om att nätverket finns!

Argumenten mot kärnkraft är många

Under följande tolv punkter sammanfattas de argument som lyfts fram i Uppropet som den 11 december skickas ut till kommuner, organisationer, föreningar och politiker.

Uppropet med underskrifterna planeras att överlämnas under våren 2019 till beslutsfattarna i Helsingfors samtidigt med den internationella Petitionen mot finsk kärnkraft. Då kommer också namnunderskrifter från de båda namninsamlingarna att överlämnas.

1 Beslutet påverkar kommande generationers livsmiljö

Den exploatering som pågår i stor skala på udden Hanhikivi har redan skadat miljön mycket allvarligt. Men att bygga en första kärnreaktor här blir oåterkalleligen ett första steg att påverka miljön för tusentals år framöver. Byggs även ett slutförvar vid Bottenviken riskerar miljön att påverkas under minst hundra tusen år. Kärnkraft är djupt oetisk då den inkräktar på kommande generationers livsmiljö.

2 Bottenviken vårt gemensamma innanhav

Finlands och Sveriges gemensamma innanhav, Bottenviken, längst upp i Östersjön, är en världsunik och mycket känslig miljö. Bottenviken är artfattigt och många organismer lever på gränsen av sitt utbredningsområde.

3 Klimatförändringarna påverkar Bottenviken

Klimatförändringarna riskerar att medföra stor miljöstress på vårt lilla, grunda innanhav. Forskning visar att Bottenviksområdet kommer att få kraftigt höjda temperaturer och ökad nederbörd.

4 Kärnkraftens utsläpp skulle bli stora

Ett kärnkraftverk vid Bottenviken skulle vid normal drift medföra negativ påverkan på både vatten och luft inom ett stort område i norra Europa. Hela 45 m3 varmt kylvatten skulle enligt Fennovoima släppas ut varje sekund i Bottenviken från en reaktor. Till detta kommer kylning av ett mellanlager av utbränt kärnbränsle.

Kylvatten från kärnkraftverk för med sig 2/3 av anläggningens värmeeffekt ut i havet. Det innebär att 2000 MW kommer att spolas direkt ut i Bottenviken. Denna värmemängd motsvarar uppvärmning av ca en miljon normalstora villor.

5 Stora problem kring säkerheten

Det finns stora problem kring säkerheten. Ryska Rosatom har hittills bara kunnat lämna in en liten del av de dokument som krävs för tillståndsprövningen för reaktorn Hanhikivi 1. Rosatom saknar även ett avtal för kärnkraftverkets automationssystem som är avgörande för dess säkerhet. I dagsläget är tillståndsprocessen försenad med minst två år på grund av oklarheter rörande kärnkraftverkets säkerhet.

Finska strålsäkerhetscentralen (STUK) har vid upprepade tillfällen kritiserat Fennovoima för ”brister i säkerhetskulturen”. Det är skrämmande att samma Rosatom ansvarar för både Rysslands kärnkraftsindustri, produktion av kärnbränsle och kärnvapen, men också för säkerhetsfrågor och strålskydd.

6 Samma teknologi för kärnkraft och kärnvapen

Ett land som anrikar uran för bränsleproduktion för kärnkraftverk kan använda anläggningen även för att tillverka klyvbart material för kärnvapen. Rosatom planerar att leverera ett bränsle till reaktorn i Hanhikivi 1 som utvunnits ur använt ryskt kärnbränsle. Det innebär att Fennovoimas elförbrukare kan komma att investera i ryska kärnvapenprogram.

I Ryssland har miljöorganisationer nyligen stämplats som utländska agenter och deras verksamhet har förbjudits.

7 Det finns ingen säker slutförvarsmetod

Det avfall som kärnkraftsreaktorer ger upphov till förblir radioaktivt i mer än hundra tusen år. Det finns ingen fungerande metod för ett slutförvar av utbränt kärnbränsle någonstans i världen. Kring år 2020 planerar Finland att ta i bruk ett slutförvar för utbränt kärnbränsle, Onkalo, det första i världen i sitt slag. Detta trots att metoden baserar sig på samma KBS-3-metod som utvecklats av det svenska företaget SKB hittills underkänts av mark- och miljödomstolen i Sverige.

Fennovoima har i sitt MKB-program valt Euraåminne och Pyhäjoki som potentiella förläggningsorter för en inkapslingsanläggning och ett slutförvar av använt kärnbränsle.

Hittills talar allt för att det blir Pyhäjoki, men ett beslut planeras först långt fram i tiden, långt efter den planerade starten av kärnkraftverket. Det innebär en extremt allvarlig risk om använt kärnbränsle skulle komma att mellanlagras på Hanhikivi intill Bottenviken i långt mer än hundra år.

8 Kärnkraftverk är sårbara och farliga

Ett kärnkraftverk vid Bottenviken skulle helt förändra norra Europas framtida säkerhet.

Ryska statliga Rosatom har kontroll över tillverkning av reaktorn, kärnbränsle, entreprenörer och ekonomin. Ett kärnkraftverk skulle medföra stora risker och innebära helt nya livsbetingelser för regionen kring Bottenviken och Kvarken.

Det kan inte uteslutas att ett storskaligt haveri med helt ödesdigra följder skulle kunna inträffa. Förutom risker som orsakas av terrorattacker kan mänskliga fel och naturkatastrofer leda till farliga och kostsamma olyckor. Kärnkraftverk kan också utgöra militära mål. Under den senaste tiden har risken för militära konflikter med användning av vapen, inklusive kärnvapen, ökat.

9 Kärnkraft är ingen lösning på klimatförändringarna

Kärnkraftverk kan inte byggas tillräckligt snabbt för att ha någon betydande inverkan på klimatförändringarna. Utsläppen av koldioxid kan reduceras betydligt snabbare om de stora summor som måste avsättas för att bygga ny kärnkraft istället används för förnybar energi och energieffektivisering.

Kärnkraften är inte utsläppsfri. Då man beaktar kärnkraftens HELA livscykel med gruvdrift- och upparbetning, transporter, byggandet av kärnkraftverk, drift, nedmontering och omhändertagande av kärnavfall, ger ett kärnkraftverk upphov till många gånger större utsläpp än vindkraft eller solkraft. Kärnkraft passar helt enkel inte in i det nya, förnybara energisystem som snabbt växer fram.

10 Kärnkraftverk påverkas av klimatförändringarna

Klimatförändringarna förorsakar värmeböljor, stormar och översvämningar som kan vara katastrofala för kärnkraftverk. De kan lamslå elektriska system, odugliggöra kylningen och leda till överhettning, eventuell härdsmälta och farliga radioaktiva utsläpp. Flera kärnkraftsreaktorer i Europa har redan varit tvungna att minska eller helt stänga produktionen på grund av ovanligt varmt väder då havet hållit för hög temperatur för att fungera som kylning.

11 Kärnkraften dyr och föråldrad

Fennovoimas planer att bygga ett kärnkraftverk i Pyhäjoki har sedan projektets början följts av ekonomiska problem, och utan ekonomiska subventioner/garantier från ryska staten skulle projektet för länge sedan avstyrts. Ur ett globalt perspektiv närmar sig kärnkraften sin död. Ingen seriös investerare vill satsa pengar i dyr och osäker kärnkraft, då den förnybara energin, främst sol och vind, blir mer kostnadseffektiv för varje dag och medför mycket låga risker.

Varför satsar Finland på dyr rysk kärnkraft samtidigt som kostnaderna för förnybar energiproduktion snabbt sjunker till rekordlåga nivåer runt om i världen?

12 Stark opinion i Sverige

Det finns en stark opinion i Sverige mot byggandet av ett kärnkraftverk vid Bottenviken.

Politiska majoriteter från 21 kommuner i norra Sverige har hittills tagit avstånd. Dessa kommuner har mer än 550 000 invånare. Dessutom har mer än trettiotusen privatpersoner skrivit sina namn på namninsamlingar och mängder av svenska organisationer och föreningar har tagit ställning för att stoppa kärnkraftverket Hanhikivi 1 i Pyhäjoki.

Information om nätverket:
Lista på kontaktpersoner
Nätverkets Facebook-grupp

Vänliga hälsningar

Lena Lagerstam
samordnare för nätverket Kärnkraftsfritt Bottenviken

Läs hela julbrevet med bilder här!